Om läsombud och frivilliga högläsare
Också den som själv har svårt att läsa ska ha rätt till böcker, nyheter och information. Läsning inom omsorgen höjer livskvaliteten och ger en lång rad med positiva effekter.
För att läsningen ska bli en självklar, regelbunden och bestående del av äldreomsorgen och funktionshinderservicen behövs läsombud bland personalen. Läsombuden är personer som arbetar inom äldreomsorgen eller med unga och vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning antingen på boende eller på arbets- och dagverksamhet.
Frivilliga högläsare som regelbundet besöker boendet eller arbets- och dagverksamheten för att läsa högt utgör ett värdefullt komplement till läsombuden.
Läsning är en rättighet
Den som har svårt att läsa själv behöver hjälp med det, precis på samma sätt som man behöver hjälp med annat som man inte klarar av själv. Det är en demokratisk rättighet att kunna ta del av information och kultur. Läsombud gör det möjligt att uppfylla den här rättigheten.
Läsning höjer livskvaliteten
Läsningen är inte bara en rättighet. Erfarenheter både i Sverige och Finland visar att regelbunden läsning inom omsorgen har många positiva effekter och är ett relativt enkelt och billigt sätt att förbättra vardagen på boenden och dagliga verksamheter.
Läsningen ger bland annat bättre kontakt mellan personal och klienter, stimulans, bättre delaktighet i samhället, gemenskap och trygghet, en lugn stund och är ett bra sätt att få igång samtal, bearbeta aktuella händelser eller förbereda kommande händelser. Verksamheten ger även personalen variation och ett lyft i jobbet.