Tillgänglig information är en grundrättighet för alla i samhället, men coronapandemin visar att det finns stora brister i kommunikationen. Behovet av lättlästa texter och information på lätt språk har ökat markant under de senaste åren. Upp till 750 000 personer i Finland beräknas vara i behov av lätt språk för att kunna ta till sig information. Orsaken kan vara bland annat intellektuell funktionsnedsättning, demenssjukdom, dyslexi, annan språkbakgrund eller läsovana. För en del är lätt språk det enda sättet att kunna ta del av information och litteratur och att förstå vad som sker i samhället.
Vid en kris som coronapandemin är det ytterst viktigt att nå alla och göra viktig information lättillgänglig. Utan förståelig information är det svårt att veta vilka regler som gäller eller hur man förväntas bete sig. En person som läggs in på sjukhus och de närstående måste få all information i sådan form de kan förstå. Begriplig information hjälper alla att fungera bättre och kan i vissa fall till och med rädda liv.
Hur kan samhället garantera att alla grupper får den information och kunskap de behöver? Hur ska alla få möjlighet att sköta sina ärenden med myndigheter, studera, delta i arbetslivet och reagera på rätt sätt till exempel i kriser om de inte förstår den information de får?
Då en myndighet eller institution använder för svårt språk minskar förtroendet för budskapet, oberoende av hur viktig informationen är. Lätt språk behövs för att nå fram. Till vår glädje börjar fler inse att information på lätt språk är viktigt. Goda resultat med lättlästa webbsidor och råd till patienter har uppnåtts bland annat vid Satasairaala i Björneborg, och under pandemin tog till exempel THL kontakt med LL-Center för att få hjälp med att informera på lätt svenska.
Men ännu har långt ifrån alla insett vikten av information på lätt språk och det brister också i kunnandet hos många myndigheter. Myndigheter och institutioner inom sjukvården, utbildningen och andra viktiga aktörer i samhället behöver aktivt utnyttja möjligheterna experter på lätt språk erbjuder. Utan effektiva handlingar nu kommer vi inom några år att stå inför en ännu större informationskris än under denna pandemi.
Utöver samhällsinformation på lätt språk behövs också lättläst litteratur. Finland är traditionellt ett läsande land, men ett växande problem är att allt fler läser enbart korta digitala texter, vilket påverkar läsförmågan negativt. Lättläst litteratur är en väg till att förbättra läsförmågan och utöka ordförrådet. Lättlästa böcker ger läsaren en känsla av att lyckas med läsningen och uppmuntrar till att fortsätta läsa. För en stor grupp är lättläst det enda möjliga alternativet för att ta del av litteratur.
Den 28 maj firar vi den internationella dagen för lätt språk. På olika håll i världen ökar intresset för lätt språk. I Finland är behovet av ökat statligt och kommunalt stöd för skapande av lättlästa webbsidor, utgivning av lättläst material, broschyrer och litteratur akut. Det är också viktigt att kunnandet om lätt språk ökar och sprids till flera. Samhället behöver utbildningar på universitets- och högskolenivå, fler forskare, experter och olika aktörer som producerar lättlästa texter, böcker och all slags material på lätt språk både på svenska och på finska.
Sabira Ståhlberg, forskare, lättläst författare och projektledare, Bokpil
Camilla Lindholm, professor, Tammerfors universitet, ordförande för referensgruppen för lättläst
Johanna von Rutenberg, teamledare och sakkunnig inom lätt språk, LL-Center vid FDUV
Leealaura Leskelä, forskare, Helsingfors universitet