Att litteraturen utvecklar språket, tankeförmågan, känslorna och läsförmågan hos barn och unga – och oss vuxna – är något som inte kan poängteras för ofta. Därför är det glädjande att läsa Anna-Lena Lauréns krönika (HBL 27.3). Vi förstår mycket väl att huvudpoängen i krönikan inte är att racka ner på lättläst litteratur, men vill ändå kommentera just den här saken, eftersom den lättlästa litteraturen i krönikan framställs i negativ dager.
Lättläst litteratur riktar sig i första hand till personer som till exempel på grund av intellektuell funktionsnedsättning, demens eller psykisk sjukdom inte kan ta till sig litteratur på allmänspråk. Andra målgrupper är ovana läsare, samt personer med svenska som andraspråk. I Finland beräknas upp till 750 000 personer vara i behov av lättläst och lätt språk för att alls kunna ta till sig information. Behovet är alltså stort.
När vi pratar om behovet av lättläst litteratur handlar det i grund och botten om att alla ska ha rätt till god litteratur och goda läsupplevelser, också de som inte annars har förutsättningar att läsa. Det gäller både nyskriven litteratur och återberättade versioner av den kvalitetslitteratur, som också Laurén visar uppskattning för.
Originalverken försvinner ingenstans, när det handlar om återberättade böcker. De finns kvar för alla som kan läsa dem, eller lyssna på dem som ljudböcker. Idén med den lättlästa litteraturen är alltså inte att utarma litteraturen eller språket, eller att låta alla barn och unga ”komma lätt undan”.
Den litteratur som finns på lätt svenska bör vara välskriven, lockande och hålla en god språknivå. Den ska tilltala de personer som känner det största motståndet till att ta i en bok. Den lättlästa litteraturen ska ge läsupplevelser som leder till ökad läsning och därmed också de fördelar som läsningen ger personer som har möjlighet att läsa all den fantastiska litteratur som publiceras på allmänspråk.
Johanna von Rutenberg, sakkunnig i lätt språk, teamledare, LL-Center/FDUV
Jolin Slotte, doktorand och författare, koordinator, projektet Ny finlandssvensk lättläst litteratur, LL-Center
Camilla Lindholm, professor, ordförande, Referensgruppen för lätt språk
Barbro Enckell-Grimm, kulturproducent, Läscentrum