Finalisterna i Årets klargörare 2023

Årets klargörare är ett pris som delas ut vartannat år för främjande av lätt språk och vartannat år för främjande av klarspråk.

• Priset delas ut till en person eller en organisation som har gjort det möjligt för folk att få information eller njuta av kultur på lätt svenska eller lätt finska.
• Pristagaren har med sin verksamhet gjort det lättare för människor som behöver lätt språk att vara aktiva i samhället, till exempel att rösta, att gå på museum eller att sköta sina egna ärenden.
• Priset Årets klargörare delas inte ut för främjande av lättläst litteratur. Den lättlästa litteraturen i Finland har ett eget pris, Seesam-priset, som delas ut av arbetsgruppen för lättläst litteratur.

Priset kan gå till en enskild person, en arbetsgrupp eller en större organisation. Till exempel myndigheter, företag eller medier kan få priset.

Sedan 2016 har priset delats ut turvis av den nationella delegationen för lätt språk (selkokielen neuvottelukunta) och Institutet för de inhemska språken. Delegationen för lätt språk delar ut priset till någon som har främjat lätt språk och Institutet för de inhemska språken till någon som har främjat klarspråk, alltså ett gott myndighetsspråk. Första gången delades priset ut år 1996.

De tre finalisterna för Årets klargörare 2023

Allmänheten skickade in många goda förslag på Årets klargörare och en jury bestående av medlemmar i den nationella delegationen för lättläst valde ut de tre bästa.

Finalisterna är (läs mer om dem nedan)

• yrkesinstitutet Spesia
• forskningsprojektet Lätt finlandssvenska
• tidningen Selkovantaalainen.

Vinnaren utses av diskrimineringsombudsman Kristina Stenman. Priset delas ut 29.5.2023 i samband med ett seminarium där den internationella dagen för lätt språk firas på Tammerfors universitet. Seminairet ordnas av nätverket Klaara.

Läs mer om seminariet (på finska)

Juryn som valde de tre finalisterna bestod av

• Veronica Andersson, LL-Center
• Raisa Rintamäki, Tullen
• Ulla Tiililä, Institutet för de inhemska språken
• Saila Keskiaho, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde
• Satu Timperi, projektet Selkeästi meille
• Anni Reilä, Ella Airaksinen och Jenni Stolt, Selkokeskus.
   

Yrkesinstitutet Spesia

Spesia är en yrkesskola för unga och vuxna som behöver särskilt stöd. Spesia verkar på finska bland annat i Jyväskylä, Träskända, Pieksamäki och Åbo.

Specia har börjat göra mer material på lätt språk och med bildstöd och en del av skolans webbplats är på lätt språk. Spesia använder lätt språk även i undervisningen.

Juryn ansåg att Spesia har ökat användningen av lätt språk på ett förtjänstfullt sätt. Juryn värdesatte också att de studerande får vara med och göra Specia mer tillgänglig.

Spesias webbplats på lätt finska
 

Forskningsprojektet Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten

Projektet pågår åren 2021–2024. I projektet deltar Camilla Lindholm, Marja Kivilehto, Solveig Arle och Satu Siltaloppi från Tammerfors universitet samt Carina Frondén från Helsingfors universitet.

Här undersöks hur talat, skrivet och tecknat språk kan anpassas för dem som behöver en enklare kommunikation på svenska i Finland. Forskarna vill öka kunskapen om deras situation, språkkunskaper och språkliga behov. De vill stärka de här personernas ställning som medborgare och göra det lättare för dem att vara aktiva i sin vardag och i samhället.

Juryn ansåg att det är viktigt att man forskar i lätt finlandssvenska eftersom de svenskspråkiga finländare som  behöver lätt språk är en minoritet inom en minoritet. Enligt juryn är forskning inom lätt språk överlag mycket viktig.

Projektet på Tammerfors universitets webbplats
 

Den lättlästa lokaltidningen Selkovantaalainen, Vantaan sanomat

Selkovantaalainen är den första lättlästa lokaltidningen i Finland. Tidningen distribueras gratis till alla hem i Vanda.

Språket, layouten och bildsättningen i tidningen följer rekommendationerna för en lättläst publikation.

Juryn satte stort värde på att tidningen delas ut som papperstidning till alla hem. Tack vare det når den också människor som inte använder internet.

Selkovantaalainen på Vanda stads webbplats (på finska)
 

Många goda förslag

Juryn fick sammanlagt 20 förslag varav 13 uppfyllde kriterierna och av dem valdes de tre bästa. Det var svårt att utse tre finalister eftersom många av förslagen var mycket bra.

Juryn vill lyfta upp också de förslag som inte valdes till final som goda exempel på hur man kan främja lätt språk:

• Nätverket Klaara är ett samarbetsnätverk för forskare i lättläst och alla som är intresserade av lätt språk.
  
  Nätverket klaara
   
• Sanna-Leena Knuuttila erbjuder månsgidiga tjänster inom området lätt språk och jobbar för att öka kunskapen om det.
   
• Kompetenscentret för integration har gjort en lättläst guide på finska om integrationslagen.
  
  Guide om integrationslagen
   

• Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf skrev målsättningar inför riksdagsvalet 2023 på lätt finska. I målsättningarna betonades att också personer med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund har rätt att njuta av kultur.
  
  KULTA:s målsättningar
   

• Nathalies bokhörna på FIXtv gör inspirerande videor med tips på lättlästa böcker för vuxna.
  
  Nathalies bokhörna
   

• Steg för Steg rf är en förening för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Föreningen har lyft upp behovet av lätt språk i samhället och lobbat för att lätt språk ska bli en lagstadgad rätt.
  
  Steg för Stegs webbplats
   

• Finlands Nyföretagscentrum rf har publicerat en guide på lätt finska om att starta ett eget företag.
  
  Guide om att starta företag
   

• Yle nyheter på lätt svenska presenterar nyheter varje vardag på radio i Yle Vega och på Arenan.
  
  Yle nyheter på lätt svenska
   

• Yles tv-nyheter på lätt finska, Selkouutiset, har tre gånger ordnat valdebatter på lätt finska.
  
  Valdebatten inför riksdagsvalet 2023
   

• Marianna Österlund är tillgänglighetsexpert på Selko Digitalia och för också fram betydelsen av lätt språk.